Ingen vit jul, tack

Blixthalka imorse. Tog mig till jobbet 2,5 timmar tidigare än vanligt för att undvika bli mos. Hade svårt att ta upp bilen i backen där jag hade parkerat. Någon snäll person har grusat manuellt, men bara i mitten av vägen. Varken Sveavägen, Malmskillnadsgatan eller någon annan gata i Vasastan var grusad. Jag vill knappt tänka på vad som kommer hända på vägarna nu på morgonen, med trötta pendlare bakom ratten.

"Det har inte varit så katastrofalt som det brukar vara". 50 olyckor! Och man räknar inte dom som har bara sladdat av vägen och klarat sig själva. 111 personer som sökt vård efter att ha trillat i halkan. 2 dödsoffer i trafiken. Det är ganska katastrofalt för deras familjer och närstående. Är det snön som har dödat dom? Nej, det är värre än så.

Varför klarar sig Norrland under kraftiga snöfall? Jo, de plogar, grusar, sandar och saltar. En liten och relativt billig insats som räddar hälsa, bilar, och liv. Snön kommer aldrig utan förvarning, så att mobilisera personal med någon dags varsel (eller åtminstone några timmars, jag trodde att arbetslösheten var hög i Svea Rike!) ser jag inte som ett problem. Det är trots allt ingen hemlighet att det kommer snö under vintern, november-mars brukar vara heta tips. I Sverige brukar man dock glömma bort det faktumet under sommaren, och sedan bli chockerad över att man finner sig i en "snökaos" där 2 cm snö slår ut alla kommunikationer i hela länet.

Det är förresten ungefär samma mekanism som får folk att glömma bort att globala och nationella ekonomiläget fluktuerar, så att man måste tänka i konjuktursfaser. Finanskrisen är ungefär som den där snöstormen, och man glömmer bort att trots att det tar tid så kommer det börja töa. Men då blir väl folk chockade igen, varför tänker de inte till istället?

Så framförhållning och arbetsplanering hade kunnat rädda de liven. Och kom inte dragandes med ursäkter om att Stockholm är för stort för att vinterväghållas effektivt. Moskva är en stad som är dubbelt så stor som hela Sverige vad gäller befolkning, och där funkar trafiken på vintern trots att det brukar snöa mycket mer än i Sverige. Till och med spårvagnarna går problemfritt.

Att inte sanda gatorna och vägarna i och utanför Stockholm är alltså smygmassmord. Och idag kommer fler offer skördas.

Verkligheten tar ett dopp i Röda Havet

Tisdag morgon, försov mig som vanligt, bilen täckt av en massa snö, köer på E4an... småsladd, mailbox proppfull med brådskande ärenden, för lite tid... kaffe, måsten, gråmulet, kaffe, tisdag morgon med andra ord.

Ett sms utan förvarning.

"Lilla fröken lammkött får vara så snäll att inställa sig på ARN xx/12 tidigt för att åka till Marsa Alam med stora stygga vargen."

Fuckin what?!

Vem behöver filmer... verkligheten är en rollercoaster som heter duga. Folk som kan köra såna överraskningar är guld värda och skall dyrkas. Jag går och dör av lycka lite grann nu, ses sen.

Verklighetskrock pga vinterväglag

Jag drömmer ofta om att jag kör bil och försöker bromsa, men bilen stannar inte, och kör långsamt framåt trots att jag trampar på bromsen allt jag kan och t.o.m. tar i handbromsen. Mycket frustrerande och otäckt.

Idag hände det på riktigt. Vägarna vid Ulriksdals slott, där vi skulle äta jullunch, var inte grusade, och dagens nysnö hade packats ner till blank is. Jag hade några kollegor med mig i bilen, och trots att det gick väldigt långsamt så gled vi av vägen, jag blev skiträdd. Vi kunde inte heller komma uppför backen, trots att många hjälpteds åt och grusade vägen och knuffade bilen. Det var fruktansvärt halt. Och jo, jag har feta dyra Mud&Snow däck.

Eller så är detta också en dröm, igen. Jag drömmer också ofta om att något hemskt händer, och jag ringer 112 men telefonen krånglar, eller så råkar jag trycka fel knappar. Också mycket frustrerande och otäckt. Jag brukar (i drömmen) förstå att det är något jag har drömt mardrömmar om tidigare, så det borde vara en mardröm nu också, så jag försöker vakna. Men det funkar inte - jag lyckas inte vakna och blir tvungen att förlika mig med att den totalt otippade och surrealistiska situationen är verklighet.

Jag försöker vakna nu också. Jag håller på att bli blåst på 50,000 kronor, det känns ganska surrealistiskt. Men jag lyckas inte vakna. Får kolla om jag lyckas ringa 112 - om det inte går så måste detta vara en dröm. Fast vad ska jag säga till dom om jag nu kommer fram? Kanske att koppla mig till psykakuten, för jag tror inte att det här är friskt.

God luchbuffé dock, trots avsaknaden av kött. Aubergineplättar med saffran och bruschetta med kronärtskockspuré var mycket goda, allt annat inklusive salladsbordet var tillagat med tanke och känsla. Téurvalet var stort, vilket uppskattades. Dock anser jag inte det hela vara riktigt värt 125 kronor.

Manligt, djuriskt, glammigt eller skabbigt?

Jag har på mig ett par tajta zebrafärgade kalsonger.

Det är ett tydligt tecken på att det är hög tid att tvätta. Men jag kan inte - har gig ikväll.

Death Magnetic

Smärta, påträngande smärta. Bita ihop, eller ta en Ipren. Men - What don't kill you makes you more strong.

Jag är åter igen en cyborg! Låt inget gå sönder den här gången bara...

Stay calm and shut up

Hyfsat mycket folk på spelningen igår, trots att det är månadens pank-måndag. Fick sångrequests efter att vi gick av scenen, vi körde en låt unplugged, och Djingis Khans ättlingar jublade. Fint! Fick även en förfrågning om bandpåfyllning, en musiker som gärna ville repa med oss och se vart det skulle leda. Jag är skeptisk men ska höra med pojkarna.

Ikväll: ska träffa Cajsing, en underbar tös som globetrottar som ingen annan, och imorgon har jag dejt med Stay Calm, sedan fylls veckan med smärta. Trippelbokad till helgen, ska förmodligen bara stanna hemma och lida.

Låtlista Mellow

Jag har ett märkligt förhållande till vissa artister. Thåström, Demian, Winnerbäck, Sundström - känns konstigt att sätta dom i samma sammanhang, för att det känns otroligt fel att dra ett likhetstecken mellan dom. Men de kan få mig att känna på samma sätt. De slår an strängar långt inne i mitt själ, det gör ont när de berörs, men samtidigt blir jag mer och mer frisk, klarsynt och cynisk, ungefär som när österländska kamposportsutövare som står och slår på en mur i flera timmar för att härda sig, och trots att det smärtar varje gång så blir man extremt tålig på sikt. Vilket är positivt.

Sedan är det så att jag associerar mycket musik till specifika händelser, och ju mer intensiva upplevelser det handlar om desto mer färgade blir låtarna. Med anledning till det så bjuder jag på min mellow-lista på Spotify, allt från Cornelis och Nick Cave till Cruxshadows och The 69 Eyes, och framför allt de ovannämnda herrarna. Tids nog så adderar jag även The Poets of the Fall.

spotify:user:eviltank:playlist:5M3RZijma1tIMrcMzCvSmL

Utanför lyser solen upp dimmiga Bromma med ett mjukt varmt sken. Njut av det innan himlen faller ner...

Dagens minus: börjar redan irritera mig på denna förbannade Christmas Spirit som alla så plikttroget och envist sprider så att det penetrerar varenda lilla livsaspekt oavsett vart man vänder sig. Funderar alltså på att rymma på roadtrip tillsammans med några bra människor för att slippa julen, jag är som bekant inte så förtjust i denna högtid. Våga säga nej till materialismen och konservativismen!

Vodkaprovningar kept her motor running

En massa folk igår, trots att ingen stammis dök upp, skoj! Sedan en spontan vodkaprovning i baren, man måste ju hålla koll på sortimentet. Dumt bara att börja på den dyraste, där en liten shot kostar över en hundring, men kan man betala överpris på Single Malt så är det värt med ett glas sprakande Ivan The Terrible.

Imorse hälsade mig Bandit i bilen genom att servera One av Metallica. De har börjat fatta.

Mycket lovande vecka i övrigt, med planer som middagsbjudning, armageddonfilm på bio, roadtrip till Bästkusten och röjkalas på Slussen. Har även fått min Google Wave invite, men än så länge är det antingen information overload eller för tråkigt för att inget händer.

EDIT: nu skall jag även till Gripenholm, på smakprovning av deras produktion, kvällen avslutas på Café Opera. Tjusigt!